Det känns som en oroväckande trend håller på att utspela sig i min och Jonas närvaro runt januari fram till mars. Förra året så inträffade ju alla katastrofer som kan hända under den tiden.
Bilar som frös och brann när jag kom till sta'n, hundar som störtblödde och skar upp stora sår som syddes om och om igen. Stopp i avlopp mm.
I måndags kväll (eller natt) började det med bilen (förvisso en annan denna gång). Jag hade gästjobbat lite på Flämslätt vid en stor middag och skulle ta mig hemåt vid halvtolv-tiden på natten.
Då startade inte bilen. Jippey...
Ringde Jonas, som inte svarade (halv tolv på natten) vare sig på hemtelefon eller mobilen.
Tänk, tänk, tänk.
Micke, köksmästare på Flämslätt hade inte gått till sängs.
Jodå han hade starkablar men det hjälpte tyvärr inte för bilen startade inte ändå. Jag fick låna hans bil så jag kunde komma hem eftersom inte min andra hälft behagade vakna av telefonsignalerna.
För att göra historien något kortare än orginalet så hamnade bilen nere hos Björn i T-dala och det visade sig vara ett elfel så vi hade kunnat döa oss på starkablarna om vi inte hade varit förnuftiga nog att sluta. Det var kallt.
Tisdagen fortsatte med den oroveckande trenden otur.
Pannan kokade samt att vi fick halva källaren full med vatten. IGEN!
Det tragiska med detta var att det står 300 kg hundfoder i 15 kg säckar på golvet just där. Snacka om styrketräningspass att hiva upp alla dessa säckar i en rusande fart på alla tänkbara höjder.
När vi hade kommit hem från sta'n där vi hämtat våran diskbänk som var klar (punktligt) samt en avfuktare så skulle jag laga leverstuvning. För säkerhets skull så skar sig stuvningen. Dagen var fulländad!
Men som sagt - förra året höll det ju i sig ända fram till mitten av mars. Jag väntar på nästa katastrof.

I helgen hade vi besök av familjen Lundgren och Dorris försökte fjäska lite med Viktor och satte sig brevid honom på samma stol. Hon fick plats... frågan är hur skönt Viktor satt.

Efter fyra år i huset så hittade Panter detta krypin i köket brevid vedspisen. Här får man en liten aning om hur stor han är. Han har förövrigt börjat röra sig ute lite mera nu. Har sett honom ute både en och två gånger samma dag faktiskt. Men det börjar ju bli mars och han tar sitt jobb som konsulent på allvar och är väl ute och kollar av arbetsmarknaden lite.

Tja, fint hål det här. Kanske kan man ha ett litet
kontor här.