För den som har missat det är det en ren information.
Jonas vaknade 05.30, gick upp och kom tillbaka till sovrummet när han släppt ut hundarna.
"Det snöar inte så mycket" sa han.
Själv somnade jag om MEN vaknade av världens oljud och det kändes som om hela huset skulle rasa in.
Katten for som en raket ur sängen - jag lika så för att rusa ut i badrummet och se om jag kunde se en lämplig förklaring till denna skräckupplevelse.
Det kunde jag omgående!
I ett fullständigt snökaos ser jag Jonas gladeligen körandes i lilla Nuffild och han hade ju givetvis inte tänkt på att vända traktorn åt rätt håll utan rappade hela huset med snön från snöslungan. Inget att undra på med andra ord att man satt som en fjäder i sängen.
När hjärtat stannat av lite var det bara att knalla upp och slänga på kannan med kaffe.

När väl Jonas och Kristoffer kommit i väg till väntande jobb så begav jag mig ut med lilla skottiliskottspaden och kämpade med snön i en dryg timma.
Gången fram till dörren på framsidan håller på att bli smalare och smalare, vallarna blir högre och högre.
När jag går där hör jag ett litet konstigt ljud. Det pep liksom fast ändå inte. Trodde först att jag råkat ut för tinnitus. 
Jag tittade åt hundarna som i mina ögon låg och tittade på mig när jag skottade. Såg ingenting så jag fortsatte att skotta.
Då hör jag det igen - mipmip.
Kollar hundarna - ingen reaktion. De låg kvar och tittade på mig.
Fortsätter skotta men på min vakt och då hör jag det igen!
Nähä! Nu går jag in igenom grinden och kollar hundarna, till synes väldigt oskylldiga men när jag tittar nogrannare får jag se en liten stackars mus mellan Leos tassar.
Den var i allra högsta grad levande men något blöt och det var nog därför jag direkt såg den enorma bölden den hade på ryggen.
Fick nästan hybris och ville ju inte att han skulle äta den där. Leo var inte av samma åsikt utan stoppade den helt sonika i munnen och det slutade med att jag med all kraft fick bända upp munnen på honom så musen kunde hoppa ut. Men då satt det ju givetvis två andra hyenor där (i from av Marrón och Dorris) och for efter dert stackars lilla livet. Det slutade med att vi for som ett pärlband genom trädgården; först mus med böld, sen hyenorna och jag efter med Leo i hasorna. Jakten tog slut vid staketet.
Stackars lilla musen, inte nog med att den ska bära runt på en jätteböld utan ska hamna mellan jätten Leos tassar...

Har lite bevisbilder på hur mycket snö vi fått här i Lerdalatrakten i "Vinterbilder".